I väntan på vad som kommer sen...

Förmiddagen idag va en av de värsta någonsin. Jag va på adecco klockan 9 för att lyssna på lite facklig info, och då hör det till att jag vaknade runt 4 inatt och kunde inte somna om förrän 3 och en halv timme senare, 5 minuter innan klockan ringde. Så grinig som ett as går jag upp för trapporna till Adecco. På vägen till stan hade jag börjat känna mej otroligt obekväm, men jag kunde inte sätta fingret på vad det va. Sen börjar föreläsningen, oh herre jisses. Två fåntrattar som inte hade en aning om vad de pratade om, varav den ena såg ut att få panikångest varje gång hon skulle säga nånting och den andra. Ja den andra förtjänar en egen punkt, han avslutade varenda mening (ibland även vid kommatecken) med att säga mmm.
Vad i helskotta?

-Arbetsgivaravtal... mmm... arbetstagaravtal... mmm... det är viktiga grejer förstår ni! mmmmm

Jag trodde jag skulle bli galen, helt seriöst, jag satt och tittade runt omkring om det bara va jag som la märke till hans schizofreni. Det va det nog inte, men jag hade ju det där obekväma som jag inte kunde sätta fingret på också. Såsmåningom gick det upp för mig "jävla skit, jag har urinvägsinfektion!"

Sen fick jag sitta och våndas med hans jävla mmm och min brinnande mutta i 2 timmar. KUL!