I väntan på vad som kommer sen...

Förbered er för depp!

Semestern är tokslut. Jag har haft fullt schema hela veckan. Är heeeelt slut. Försov mig imorse och det orsakade en katastrof-förmiddag uppe på hjärnkontoret. Slängde på mig ett par för små låga jeans, hann inte sminka mig, slängde i mig en väldigt bristfällig frukost, glömde matlådan och kastade mig iväg till tunnelbanan. När jag insåg att jag inte hade matlådan med mig och satt där och tänkte tankar som "tänk att man kände sig snygg en gång i livet" kändes livet inte sådär jättekul. När jag sen kom till jobbet och träffade patienter vars problem var riktiga jävla mysterium kändes livet riktigt sugigt istället. Som tur är har jag en fantastisk sambo som kom förbi med matlådan, därefter hade jag ett nybesök som gick skitbra, på eftermiddagen hade jag en annan patient som hade rekommenderat mig till en kollega som bokat tid hos mig nästa vecka. Tack som fan för det säger jag bara, aldrig behövt bekräftelse så mycket som jag gjorde där idag.

I måndags hade jag en fantastisk kväll! Träffade Johanna från skolan och käkade middag på Solstugan! Med vin!! Tanken är att hon ska flytta hit sen när hon är klar fysio om ett år också och jag hoppas verkligen att den planen håller sig! Det var så skönt att få spendera en kväll med en annan fysiostudent sådär som förstår precis vilken sits man är i, sen är inte Johanna vilken fysiostudent som helst heller. Jordnära, genuint snäll och omtänksam och jag hoppas att vi kommer kunna umgås mkt framöver!

Lägenheten är ju då typ klar, blivit lite fel eftersom hantverkarna har målat halva lägenheten så det är två olika vita färger på väggarna och en linje mitt på väggen då. Daniel är ytterst irriterad över detta vilket jag nog med hade varit om jag hade connectat ordentligt med lägenheten och om jag hade orkat. Det är fortfarande en väldigt ofärdig känsla här så det är väl kanske därför jag inte riktigt bryr mig heller. Hur som helst blev golvet bra, jag hade ju helst haft riktig träfärg men att ha vit hårdvaxolja på ett genomgående fiskbensparkettgolv gör tydligen vår lägenhet unik i Bromma...... Aja, ska väl bo här ett år till innan det är dags att flytta på sig.

Några bilder från Västervik och ett par på Johanna :)